En semestervecka i Norrland

Vi flög på lördag morgon från Arlanda till Kallax. Vi fick ett kungligt bemötande när vi kom.




Vi åkte vidare hem till dottern med sambo där vi avnjöt en jättegod lunch i strålande solsken på deras altan.



Vi lånade deras bil och åkte och storhandlade mat och körde sedan i ca en timme och sedan var vi framme i stugan. Vädret var helt strålande, blå himmel och solen sken och fåglarna kvittrade. Inne i huset var det bara fyra grader så vi öppnade alla fönster för att släppa in lite värme.



På sjön låg det lite is kvar som påminnde om den bistra vintern som varit. Bastun började vi att elda på en gång för att hinna njuta av dess värme redan första kvällen.




Redan första natten försvann isen och vi kunde sjösätta båten och njuta av en spegelblank sjö resten av veckan. Vi hann fiska lite abborrar som vi rökte och avnjöt till lunch ute i det strålande vädret som vi fick ha hela veckan.
                    


Arbetsfördelningen var som förr i tiden, mannen fick arbeta och vi kvinnor vilade oss mellan matlagningen och disken. Trappan började att bli lite sliten på ett trappsteg så det byttes ut. Det blåste lite nordliga vindar i det strålande solskenet så vi  var tvugna att värma oss lite...
             



Vi fick se årets första huggorm som också ville sola sig. Felet var bara att den ville sola för nära våran yngsta dotter så hon blev lite skrämd av den. Vi hade några gårdsharar också som vi fick se skuttandes på gården varje morgon.
     



Vi hann även att sätta några rader potatis och så lite rädisor, dill, morötter, ärtor och sallad. Jag hade missat något när jag uppfostrat mina barn - Man sätter INTE frön när man sätter potatis. Mina barn har trott det - en miss av mig. Men lite roligt var det när dottern trodde vi var knäppa som skulle sätta potatisar i jorden. "Men, Mamma skall det inte vara frön? Inte kan man  väl sätta riktiga potatisar under jorden?" Ha,ha, haaaaaaa.


Sedan var det fredag och det var dags att lämna stugan för att tillbringa resten av veckan i Luleå.

Kommentarer
Postat av: Lillasyster

Nina är ju för gullig, jka det är väl för väl att hon i alla fall intetror att fiskpinnas simar i havet och att spaghetti växer på träd.

2009-05-29 @ 13:48:16

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0